Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Om jag vågar

segel vaggar genom oro
stillar kuvad själ

tyst ensamhet i mig
längtan att bli hel

trasig rot krampar
kramar kropp och sinne
så ska de inte segla
genom mig längre

inte känna andedräkt
av bojor
spår av salt
skall sakta sköljas bort

av händer fulla av ömhet
skall segel hissas igen
styrka av förnyelse
födelse om längtan

färdas genom mig
låta det trasiga
slungas mot klippor

gapande sten
som hungrit äter
sårade människors hjärtan

så skall jag äta sten
tills mina tänder lossnar
spridandes av mjöl där jag går

seglen hissas åter
om jag vågar stå kvar




Fri vers av Tini Tut
Läst 568 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2007-08-17 13:51



Bookmark and Share


  Ronny Berk
med ords hungers tillfedsställan för du poesin till ensamheta stunder av längtan; hissar som segel inför havet som vågar...
2007-11-05

  Ola VIP
Du gör det igen, föll pladask för uttrycket \"gapande sten\"! Bravo!
2007-08-17

  Bjarne Nordbö
Vilken avslutning., men hela dikten är stark. Anar en vilja stark. Mkt. bra.
2007-08-17

  Lasseman VIP
Oj! bland det bästa jag läst på länge!..vackert, sårbart men ändock styrka... så våga!
2007-08-17
  > Nästa text
< Föregående

Tini Tut
Tini Tut