Ibland vill jag att du ska slå mig.
Jag vill känna smärta.
Fysisk smärta. Obeskrivlig smärta.

Jag vill känna smärta som jag kan kontrollera.
Smärta som jag kan härleda. Smärta som syns.

Sen vill jag slå tillbaka. För allt. Slå tills du blöder.
Jag vill slå tills jag inte orkar längre.
Tills du ser vem jag är.

Och jag vill skrika. Skrika högt. Och skrika länge.
Jag vill skrika tills rösten sviker mig.
Tills du hör mig.

Och när jag står där framför dig … naken och blodig.
När jag står där som mig själv.
I min rättmätiga kostym.
I mitt ärliga tillstånd

Då vill jag veta.
Tycker du fortfarande om mig?
Är jag fortfarande din vän?
Då vill jag höra om du fortfarande bryr dig.
Då vill jag höra om du förstår.

Då vill jag veta.
Tycker du fortfarande att du känner mig?