nattpoesi
när man vaknar mitt i natten med
panik i lungorna,
rivsår längs revbenen och
munnen full med blod.
jag är trött på att vakna med ånger och ångest.
jag är trött på att fäkta bort starka armar som
klöser och som alltid vinner.
ge mig tusen stjärnor och ge mig
mod nog att sova under dem.
ta mig ut på livsförändrande äventyr och jag ska ge dig
allt jag har.
gör vad fan som helst bara jag
slipper känna såhär och
se inte på mig med ditt vanliga hat och medlidande.
jag är trött på att förlora sömn över dig.
jag är trött på att blöda för din skull.