Jag är ute och vandrar i en mörk
sinnessjuk hatmärkt värld
Vart jag än ser så är det avunsjuka
girighet och maktbegär
Vart tog allt det vackra vägen allt det
underbara jag såg när jag var barn
Vart tog alla snälla förstående och
vackra människor vägen
När under min vandring byttes det
ljusa förtrollande magiska ut
Och mörker depression sattes
in på dess plats
Varför är det inte lika oskyldigt och
strålande vackert nu som förr
Om jag vetat att världen va så
sinnessjukt hatisk
Så skulle jag velat stanna som barn
i den skimrande sagovärld som fanns då