Jag förstår inte. Jag kan bara inte förstå.
Allt är så vardagligt neutralt. Så lagomt.

Ändå är allt kaos, upp och ner. panik.
Mitt rum är välstädat, nyskurat, dammtorkat.
men jag känner mig dammig, smutsig, splittrad, uppriven.

hatar dessa attlevaefterrutiner vardagarna. var så lagom du kan, medan du kan, för när du inte kan-vem bryr sig då?

nej, ge mig ett paket hårdbröd så ska ja smula ner hela mitt rum. Krossa dem mot marken, kasta ketchup mot väggarna och hugga sönder min säng.

-Då kanske jag för en gång skull kan få känna mig ren, nytvättad, uppfriskad och hel.-