Du är allt som krävs
för att jag ska vilja dränka hjärtat i en brunn
på en ödemark långt ute i ingenstans
där endast sagor kan smeka min hud knottrig

Visst önskar jag att minnet av dig skulle
stryka persikohud på mina kinder
men du är vass Lilla Hjärtat
eller så är det bara jag som är för skör

Din förmåga att kyssa bort alla bekymmer
från mina sargade nervtrådar
är som vatten för en törstig själ
mellan Saharaöknens sanddynor

Och i en glasburk under diskbänken
ska jag lägga en liten vit sten
för varje dag tills du kommer åter
och kysser puls i min kropp