Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
jag skulle kunna låta bli att prata på en hel dag ingen skulle märka nån jävla skillnad jag skulle kunna låta bli att gå till skolan alls jag skulle va ett problem mindre, och ingen skulle undra vart jag tagit vägen förrän dom hitta mej död


Min nya klass måste ju vara den absolut bästa i hela världen, alla känner ju alla...

och jag gick in och satte mej
precis som alla andra lektioner
precis som alla andra dar
och precis som då
ensam

och alla andra gick in och satte sej
precis som alla andra lektioner
precis som alla andra dar
och precis som då
tillsammans

och av nån jävla anledning
blir jag ensam
igen
för
ingen märker väl mej
jag passar ju inte in
jag är ju inte fjortis
jag förföljs ju av tystnaden

den där pinsamma tystnaden
som uppstår varje gång jag går förbi

och ingen
tycks ens vilja försöka
bryta den
för
jag är ju inte fjortis
jag passar inte in
jag har inte rätt kläder på mej
jag säger inte rätt saker

JAG SÄGER VAD JAG TYCKER FÖR FAN MEN DET ÄR INTE RÄTT FÖR DET BLIR ALDRIG RÄTT OCH DÄRFÖR ÄR JAG SÅ JÄVLA FEL BARA FÖR ATT JAG VILL OCH KAN OCH VÅGAR VARA MEJ

men jag antar att
jag borde vara nån annan
sitta och säga

guuuuuuuuuuuu va kul
asså shiiiiit va häftigt

skulle jag passa in då
skulle jag bli bättre
SKULLE NI ÖVERHUVUDTAGET SE ATT JAG EXISTERADE

men jo
det skulle ni nog
och sen skulle ni säga

asså va försöker hon göra, typ shit asså jävla härmapa

VARFÖR SKA DET VA SÅ JÄVLA SVÅRT ATT SYNAS...
















på det sätt man vill bli sedd


Fri vers av Abandoned
Läst 542 gånger
Publicerad 2007-09-15 18:57



Bookmark and Share

  SvaldAvEvigheten
Mm, du är stark, som vågar vara dig själv.
Det är deras problem om dom inte ser dig.
Tyck inte som alla andra för att passa in.
Du skriver så underbart.
Du är en stor personlighet så det är konstigt att dom inte ser.
Tystnaden följer inte mig längre och den ska inte behöva följa dig heller.
Ta hand om dig!
2007-09-25

    ingvar VIP
En modig text och en, nästan outhärdlig känsla, av att Du defintivt inte blir sedd. Du får inte vara den Du är. Du upplever Dig helt ensam, även, och inte minst, i mängden av människor omkring Dig.
Men: Du är Du! Du är en fantastisk, unik, begåvad, enastående människa, som aldrig kan ersättas av någon annan!
Detta låter väl som \"tröst för ett tigerhjärta\"? Men: det är det enda jag kan skriva som \"svar\" på Din dikt. Hälsningar
Ingvar
2007-09-15
  > Nästa text
< Föregående

Abandoned
Abandoned