skriven -97
Öppna öron
har sett dig sova ute
med dina lika stora syskon
din muskulösa mamma vaktar
det är kväll
du gråter
av hunger
kommer inte undan
det går i falsett
får mig att spännas
som en båge
delar din gråt
helt och fullt
fötterna vill bara springa
ned till dig
ta upp dig i min famn
hålla om dig, ge dig
mat kärlek värme
du får inte gråta mer
skrika rätt in
i mina öppna
öron
men jag får inte
vänja dig vid mig
allt som är självklart
för en liten hjälplös valp
borde så vara
också i Indien
en dag är du och dina
syskon försvunna
när jag kommer hem
bara din stora mamma kvar
ingen vill svara
på vad som hänt
jag blir ursinnig
vill bara åka hem
vill inte vara kvar här
mera i landet
\"no problem\"