Alla försvarstal
är redan skrivna
en del på osynligt blad
utan förmåga 
nå läsarens ögon

stundtals skrikit
min röst hes åt de försmådda
som inte har viljan
att höra genom ekot
av sin egen röst

har torkat tårar
med tussar av kärlek
på de som lyssnade 
men grät över alltings
förunderlighet

har läkt mina tvivel
i förlåtande ansikten
som berikat till skratt
där förståelsen finns hämtad 
ur erfarenhetens brunn

så i den förvissning
vilar min hand tryggt i din