1.
En skog, vittrande byggnad i bakgrunden. Hennes hand
trevar obestämbart efter något. Liknelsen är uppenbar.
Mitt i scenen ömsar hon skinn och tre till ansluter.

2.
Ett hus, en cell, någon form av inrättning med raka linjer.
Monolog om smärtan som inte vill (symptomatiskt) gå över. Två händer greppar henne från tre håll. Ljuset spelar en stor roll.

3.
Ett slutet rum. Man rör sig som skuggor i bakgrunden.
Tåg passerar utanför (ovanför). Obestämbarhetsgradens
inverkan på scenen går inte att ta miste på. En hand nekar.
Någon verkar hela tiden försöka säga ”sic transit gloria mundi”.