Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Ja, jag fattar själv inte riktigt mig på den här, men det kanske inte gör så mycket.


Människa människa


Människa människa

som slits
mellan världar

slits mellan hjärta
öppet och stängt

som lustar
och ber

och evigt bönar

frigör mig
förgör mig

ta mig hem till det
jag en gång var


Människa människa

lyssna till min
viskande önskan

linda min schal
hårt runt din spända nacke

frigör så djuret
och ängeln som en

och ta mig hem
ja, ta mig hem

till det
som du en gång var




Fri vers av Mikael Lövkvist
Läst 466 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2007-10-13 20:40



Bookmark and Share


  Dilsewat
Vad riktigt vackert och sökande till ens egna natur!
2007-11-24

    Amoreboy
längta efter det omanifestrerade...poetiskt,
2007-10-27

    ej medlem längre
Mycket vackert skrivet, som vanligt!
2007-10-13

  Lyckohäxan Enediel
Jag fattar varenda underförstådd mening i dessa rader...*S*
Mycket vackert och nästan lite vädjande skrivet.
Snyggt!
2007-10-13

  Maria Zena Viklund
haha, det gör jag! det är urmodern som skriker från avgrunden!
2007-10-13
  > Nästa text
< Föregående

Mikael Lövkvist
Mikael Lövkvist