Liten gumma i sin stuga stilla satt,
pillade och nystade på sin svarta hatt.
I sitt sinne hon undrade om hennes prins fanns
,eller om han totalt fått fnatt ,som inte i henne
tog fatt.
Dagar blev till år.
Och ensam hon kvar satt.
Men en dag en prins på sin springare lyfte henne upp
och valsade nätter långa,de älskade och drack.åt gott
så nästan magarna sprack.
Liten gumma lyste upp.Äntligen hon kände livet glatt,
nu hon slippa sitta ensam och smeka på sin gamla
hatt..
Liten gummas haka blev lång,när prinsen plötsligt
en dag tog ett språng.När skulle hennes prins komma
nästa gång? kanske nästa vårsäsång.
Han fanns
Han gav
Han försvann
Liten gumma finnes kvar,men hennes hatt stora hål nu har
för prinsen fanns ej kvar..