vinden går sakta nerför söder,

och jag saknar den tiden så det blöder.

jag sitter på en bänk här ensam.

tiden går förbi, medans jag färgas grå.

jag sitter här och tänker medans jag hör sånger från

fåglar i det blå.

Jag känner att jag måste säga nåt,

för jag har inte gjort det på länge,

iallafall inte till dig.

jag ville säga förlåt för att jag aldrig visade mitt hjärta.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar.

dom säger att två blir aldrig ett.

men det stämmer inte efter vad jag sett.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar, men jag saknar dig.

medans folket går hem och kommer igen när mörkret faller

så sitter jag här kvar.

min själ den vandrar lite som den vill.

jag funderar på att plocka blommor och gå till dig.

men jag känner att jag inte får nåt tillbaka,

att jag bara ger bort mig själv.

men jag vill ändå ge dig mina blommor som jag plockat

och säga förlåt för att jag aldrig visade mitt hjärta.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar.

dom säger att två blir aldrig ett.

men det stämmer inte efter vad jag sett.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar, men jag saknar dig.

nu lyser så lyser stockholm därifrån jag sitter

och solen går sakta ner i norr.

livet tar fart för dom som är unga och dumma.

men jag sitter här med en vissen bukett som jag aldrig vågade ge.

jag ropar inombords förlåt för att jag aldrig visade mitt hjärta.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar.

dom säger att två blir aldrig ett.

men det stämmer inte efter vad jag sett.

jag ska visa allt med tårar,

att kärlek är för dårar, men jag saknar dig