Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hur ska man beskriva den här då, en text om en som vill ge allt för den han älskar, men han är rädd. kommentera gärna.




Eld, eld

 

I skydd av mörkret så står jag ensam.

Rädd för ljuset, vågar aldrig komma fram,

Vågar aldrig visa vem jag är.

Jag vill inte att du ska se mig, vill inte att du ska se vem jag är.

Jag är gudarnas plåga, en bränd själ.

Jag skriker av min smärta, ensamheten tar mig levande.

Du vet att jag längtar efter att ha dig.

Men jag står ensam här, älskling jag brinner för dig.

 

Eld, eld, jag brinner för dig.

Min själ brinner upp för jag vill ha dig.

Jag ger allt jag kan, men snart kan jag inte ge mer.

Jag har försökt så länge så nu står jag ensam i mörkret.

Vågar inte komma fram, för jag brinner för starkt.

Älskling, mitt tempel är din famn.

 

Du, du, se på mig.

Jag skriker ut min kärlek när jag skär mig.

Mitt blod är rött precis som min själ.

Jag ger allt till alla men mer till dig.

Min kärlek den är speciell, den är mer än bara kroppsligt tillfredställelse.

Så när blodet ger mig adrenalin ta då vid mig.

 

Eld, eld, jag brinner för dig.

Min själ brinner upp för jag vill ha dig.

Jag ger allt jag kan, men snart kan jag inte ge mer.

Jag har försökt så länge så nu står jag ensam i mörkret.

Vågar inte komma fram, för jag brinner för starkt.

Älskling, mitt tempel är din famn.

 

Jag faller nu, kommer inte upp.

Jag har försökt med vingar men dom klippte du av.

Jag faller in i mörkret igen, där jag en gång va.

 

Eld, eld, jag brinner för dig.

Min själ brinner upp för jag vill ha dig.

Jag ger allt jag kan, men snart kan jag inte ge mer.

Jag har försökt så länge så nu står jag ensam i mörkret.

Vågar inte komma fram, för jag brinner för starkt.

Älskling, mitt tempel är din famn.

Eld, eld, jag har brunnit för dig, men jag brann upp.

Jag finns inte kvar.




Fri vers av Emil Idre
Läst 172 gånger
Publicerad 2007-10-26 20:09



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Emil Idre
Emil Idre