Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
när livet tog en paus


Stillhetens boning

Döden har ristat ditt namn
huggit in det i sten
oåterkalleligt
i familjegraven

Myllans novemberväta baddar
strävsamma händer
som silar
jord
mellan kalla fingrar

Arbetet dövar min sorg
håller ensamheten stången
förunderligt nära
och på knä

Allhelgonaljuset flämtar
i höstvindars svala drag
söker sitt skydd
i gravstenens lä

Stillhet och regler bryts för en stund
av lekfullt barnabus
jag tror du följer oss
dit vi går

Döden till trots lyssnar du
hör under tålmodig väntan
vidunderligt väl
våra traskande steg
framåt

Sov gott, du kära


© Birgitta Wäppling, 4 november, 2007


Fri vers av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 1081 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2007-11-04 10:55



Bookmark and Share

    BetweenTheLines
Lågmält ödesdramatiskt målad utan att gå överstyr.ger en känsla av en sorts perspektiv till död å liv.gillar särskilt andra stycket,som är välbeskrivet och tydligt-rent-på nåt sätt

snyggt
2008-03-01

  "Silver"
Mycket fin dikt, stillsam, med ett språk som målar bilder och skapar närvaro, precis som den närvaro diktjaget känner. Precis som i den andra dikten bryts stillheten av något, \"lekfullt barnabus\", som på något sätt låter en tryggt livfull känsla klinga ner i stillheten. Allt i dikten hör och förhåller sig till denna lekfulla brytning.
2007-11-17

    Bodil Sandberg VIP
Det här är så enormt vackert poetat...strävsamma händer som silar jord mellan kalla fingrar..är bara en av de meningar jag som läsare suger åt mig och berörs av...enormt gripande!!!Tack
2007-11-11

  devilsangel
en mycket varm och vacker text.
2007-11-09

  isabel louise
vackert och berörande
2007-11-05
  > Nästa text
< Föregående

© Birgitta Wäppling VIP