november isblå himmel
benvitt söndersmulat ljus
ströddes i mina ögon

jag vaknade vid
Kornhalls färja
spottade ut ett par mynt

återigen somnade jag
fördes över älven
beströdd med vallmokapslar

färdades genom landskapet
mer död än levande
sjönk jag ner i skymningen

guldet rasslade i träden
i mig var jag i världen
på väg ut ur den

väl framme föddes jag på nytt
jag trängdes plötsligt med människor
i soluppgången