Det har svurits mycket över vår bil. In och ut har den farit på allehanda verkstäder. Legio mekaniker har rivit sig i skallen och sagt att ”vete faen vad det är, ’en får fortsätta kolla”. Det har svurits över vår bil, men när den fungerar då åker vi till havet och känner vinden mot ansiktet under färden. Kanske är kärleken som en bilmotor? När den fungerar glömmer man bort att fråga varför. Annars tycks krånglighet ses som en kvalitétsmarkör. Det är inte Sevrés om det inte är bräckligt, inte Cordon Bleu om det inte innehåller åtminstone femton moment där allt kan skita sig. Kärlek är inte kärlek om man inte lider, eller? Tänker på dig, du den mänskliga motsvarigheten till blandrashundar, höganäskrukor och husmanskost. Vilken ljuvlig kvalitét att du är så o-krånglig! Låt oss åka till havet och ha picknick vid stranden!