Emilia, jag ska hälsa från
Han som är nån annans nu
Vars hjärta bara var till lån
Och som klöv ditt mitt itu
*
Han som tog ditt hjärtas fackla
Han som bar den några mil
Längs den stig där kärlek vackla
Om dess hållning är labil

Emilia, du såg himmelsblått
Vilken kärlek räknar år
Ditt i mina ögon ringa brott
Fick du avtjänat igår
*
Låt rappakaljor skvallra
Ur avundsjukans min
Dom har ingen rätt att gallra
Vilken kärlek som är fin

Emilia, hans tomma stol
Lägg röda rosor där
Som ett minne av den ljuva sol
Som sken när du var kär
*
När du glödde i ditt ögonblick
När du älskade var dag
För den kärlek som sen övergick
Men som du njöt i fulla drag

Emilia, min hälsning från
Han som blev nån annans sen
Vars hjärta var ditt dyra lån
Han du bär inom dig än
*
"Du kvinnans dygd, du ögats fröjd
Du som gråtit mer än nog
Genom minnet ser jag dig förnöjd
Då du vackert mot mig log"