Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vid kroppens gräns till världen alldeles under ytan börjar själens valkar minnen glömda eller gömda kanske också de med solars, månars eller stjärnors skimmer


Händer

Din huds minne
Beröringen som från din kropps yttersta gräns
sände bejakande ord av kärlek
på Ditt hjärtas eget språk
rakt in i Din längtande själ

Du öppen törstande som gräset, inför regn
Tålmodigt väntande stunden
Mottagande som en nyutsprungen blomma
inför den första brummande humlans tumlande
bland dina blad.

Din huds minne.

Händer nyfiket vandrande
över outforskat landskap.

Händer, skygga, dröjande,
diande mod på neutral mark,
din hand, din axel,
försiktigt ner över ryggen
manade av dina bejakande suckar,
för att sedan, darrande
söka din njutnings generösa glädje.

Din huds minne.

händer
missbrukande,
hårda, rivande,
hastigt själa intet,
men ditt hjärtas frid.

Din huds minne.

Händer
Tröstande
Smekande ömt ditt hår
och salta tårars vindlande fåror.

Din huds minne och längtan.

Ivriga händer,
heta, modiga,
andlöst vilda händer.
Ömma, mjuka, lyssnande händer,
förtrogna med din huds minne
och vägen till din kärleks sång.



-------------------------------------------------------


Vansinets klösande klor


En dikt inspirerad av \"en osynlig våldteckt del 1\"


-

Förvirringen är total
så som den måste vara

Ett övergrepp på min själ
på allas vår själ
är varje våldtäckt

Och så förvriden
blir världen
sedan verklighetens kallbrand
den patologiska brist kärlek
som drabbat mänskligheten
med sin smitta och sargat
det sköra livets hoppfulla tillit
slagit det till spilror och misstro
så att smärta sorg och förtvivlan
är det ända återstående tecknet på liv

Men det är friskt
att bli sjuk
i en sjuk värld...



------------------------------------------------------


Omslut mej i dej


En lek med den grafiska formen,
Men också en allvarligt menad inblick
i nuets skede utanför tröskeln till mitt inre
och slutligen en bön i bävan
riktad till livet själv.


Omslut
dröm att leva
verklig eller . . .

Villjan

Lusten

Kraften

tar MEJ från död

kärlek skrämmer
jaget bävar
darrar
inför
.

det outsagda



Hur våga leva hel?

I flyendets kultur

Bejakande skeendet

smärtan sorgen

glädjen lyckan

livet allt,

ALLT !


Hur våga leva hel

naken, öppen

hud mot hud

genomlyst av sanning

ljuset som förbränner lögn...





Liv!


Feghet står i rustning död


Tillit närmar sej i ödmjukhet livets kärlek helande




Fri vers av Bizon
Läst 861 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2005-05-05 10:20



Bookmark and Share


    Camapani
Kroppen minns, oavsett vad vi tror att vi är eller inte är..

En mjuk och fin dikt som jag tycker om.
2005-05-08
  > Nästa text
< Föregående

Bizon
Bizon