Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Vem skulle hjälpa mig uthärda livet härute? Vem skulle ge mig den kraften som jag måste få? Vem skulle trösta mig, jag är så liten på jorden? // Kristina från Duvemåla


Jag vet du har hemlängtan ibland

Du
Jag ville bara
Berätta

Jag vet

Att enda anledningen
Du orkade med all smärta
Uthärdade alla tårar
Kvävde alla skrik

Var för att jag
En gång bad dig

Det var bara för mig
För min skull
Du stannade

(förlåt)


Om jag inte behövt dig
Så jävla mycket
Den där gången

Om jag inte tvingat dig lova
Att stanna kvar
Bara för min skull

Skulle du varit hemma



För länge sen


(förlåt)




Fri vers av Cammo
Läst 1335 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-11-12 17:41



Bookmark and Share

  Manal
mjuka ord med en lätt känsla av sorghet men även kärlek
2007-12-12

  Bissen
Ja den är underbar... Klockren... Wow...
2007-11-30

    NovaHI
den här har jag missat innan, och jag måste bara säga att du än en gång har lyckats skriva en fantastisk dikt.
2007-11-29

  Arwen
vemodigt och vackert skrivit. Gillar att läsa!
2007-11-14

  Lithia
Åh, Cammo...Jag älskar dig. Jag vet inte vad jag ska skriva. Du är mitt allt, var som helst är hemma bara du är där. <3
2007-11-12
  > Nästa text
< Föregående

Cammo