Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

hade jag vetat hade jag aldrig klivit på startbanan, varför var det ingen som stoppade mig?




Med lövtunna vingar



Vad hade jag och välja på?
skulle jag stå här och vänta eller gå?
Vinden tog tag i min själ och flög iväg, men vad gjorde jag?
under månens sken, där stod jag, som ett fån, vilsen.

Dagens ljus börajde stiga bakom husen, natten var förbi.
Ett steg framåt, äntligen, jag hade gjort ett val, jag följer med.
Dagsländan lyfte med hjälp av sina lövtunna vingar och jag fick följa med, tack det kändes skönt.

Landbanan var lång, oändligt lång och jag ville inte kliva av,
ville hålla mig kvar en liten stund till, och en stund till, snälla.
Kraschen var oundviklig, jag var inte förberedd, jag hade ingen fallskärm.
Varför varnade ni inte mig? Hade jag vetat hade jag ju aldrig klivit ut på startbanan.

Flyg du lilla, flyg över hus och tak, men glöm aldrig att du en dag måste landa och då måste du vara förberedd. Du lilla, gör inte samma misstag som jag.

I love you!




Fri vers av hellen
Läst 349 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-11-18 21:45



Bookmark and Share


  boen
Vilken fin bild Du satt till texten!
2007-12-20

  boen
Fin beskrivning av

hur livet kan vara!
2007-12-20

    Lady and the Tramp
Jättefin! Ett bokmärke här!
2007-11-18

  Betlehemsstjärnan
fint och varmt framfört/B
2007-11-18
  > Nästa text
< Föregående

hellen
hellen