Excuse me, i need to gå av the bus
please can you move madam
sir can you move snälla jag vill
bara komma av slippa balansera
på stolskanten för att undvika
all kontakt slippa sträcka mig förbi
för att ens förmå mig att få bussen att stanna

slippa stamma på dåligt
imiterad utländska för
att göra det mindre pinsamt
jaha, tjejen är inte här ifrån okej
du får hjälp för du kan inte
läsa skyltarna inte läsa tankarna
som gör bussen lika tyst som en likbil

varför hör ni inte musiken i mina hörlurar?

släpar mig upp för trappor
i hissen stod redan någon
någon som jag inte undviker
någon som dunkar med sopkvasten
när musiken blir för hög
någon som egentligen bara hoppas
att jag en dag ska stå utanför
med en påse bullar och en berättelse

ett liv

innanför balkongräcket
i höjdrädsla och förälskelse
då du suddar ut mina vrister
och upp över vaderna
där vi tillbringar timmar
diskuterandes separationen
intalade varandra
att det blev bäst såhär
intalade oss själva
att allt bara var rutiner

och att sorgen var en illusion

mina tankar som slirade över asfalten
som om någon stulit mina bromsar


ångan som föddes på våra läppar
och under stjärnorna
utanför skolan där ingen av oss gick
på en ensam bänk bland apelsinskal
bland tepåsar, mentolcigaretter

önskningar som uppfylldes som gick i kras
(it's all the same)
för en önskning är aldrig värd mer
än hoppet den bärs av

alla defekter vi suddade ut
alla planer som aldrig blev
alla fotoramar som plötsligt
gästades av främlingar

och imorgon vaknar jag
slår upp ögonen
mot din rygg
dina tunga andetag
som om du sprungit
långt långt

fastfrusen framför mina strålkastare