Fan, nu kommer maran och sätter sig på min bröstkorg igen.
Hon pressar ur all luft ur mina lungor.
(tänk på andningen)

Tankarna kryper iväg år fel håll.
Tänk om jag aldrig kommer ur detta?!
(bryt tankekedjan)

Jag får för fan ingen luft!
Hur fan ska jag kunna andas när lungorna krymper?!
(bryt tankekedjan)

Jag känner inte mina händer!
Vad fan har hänt med mina händer?!
(tänk på andningen)

Fan vad ont i bröstet jag har!
Snart sprängs jag!
(tänk på andningen)

Hur fan kan jag tänka på andningen?
Mina lungor har ju krympt! Jag dör!
(bryt tankekedjan)

Jag kommer fan dö!
Jag får ingen luft!
(bryt tankekedjan)

Jag vet nu att jag kommer dö!
Jag kan fan inte över leva detta!
(tänk på andningen)

Jag försöker ju andas!!
Det går inte! Jag kan inte!
(bryt tankekedjan)

Jag försöker tänka på annat.
De finns inget annat!
(bryt tankekedjan)

Jag känner att lungorna växer.
Jag kan andas igen!
(tänk på andningen)

Maran släpper sitt tag!
Jag överlevde!!
(jag sa ju att du inte kommer dö)