Arg på dig
för du såg åt ett annat håll
då handen var utsträckt

Arg på dig
då du fjättrade mig
vid gårdags rov

Arg på dig
när hävdelsens ego gick före
och du trampade ner mitt huvud

Arg på dig
när havet lyste blått och varmt
och du sam i sanden

Arg på dig
då bakomtalet vilseförde
allt till kränkning

Argpå dig
och förlåtit har jag gjort
men inte glömt

Arg på dig
tills ditt sinne förnimmer
dig att se dig själv

Arg på dig
för ingen, ja ingen
har älskat dig som jag