Himlens mörka valv
fångar mig när jag går
i nattens kalla sken

Dess stjärnor lyser min väg
en klar och avlägsen strimma
en inre syn om hur mörkret sakta skingras

Minusgraderna står givna
Jag borde huttra av köld
frysa sönder av frostens bitande

Men det har aldrig varit så varmt som nu




Himlens mörka valv
fångar oss när vi går
i nattens kalla sken

Hur skulle mörkret kunna svälja mig nu?
Hur skulle jag kunna frysa?



Visst har nordpolen flyttat på sig?