Detta ständiga vändande och vridande.. Öppnar mitt fönster och blickar upp mot vinternattens gnistrande stjärnglans.. Var är John Blund när jag behöver honom.. Varför stänker han drömstoft i alla andras ögon men inte i mina.. Kylan biter i min bara hud men jag måste stå kvar.. Universums oändliga dragningskraft förtrollar mig och jag låter min längtan flyta iväg mot den tidlösa rymdens outforskade galaxer.. Kanske kommer den tillbaks en dag och har funnit det den behöver för att bli stillad.. Kanske inte.. Kanske blickar du upp mot samma stjärnhimmel som jag, i denna stund.. Kanske flyter din längtan omkring därute lika vilsen som min.. Jag vet att vi kommer att mötas en dag, kanske har vi redan mötts.. Min tro är stark men ibland dyker tvivlet upp.. Jag mumlar en tyst kärleksförklaring till allt det jag tror på och stänger mitt fönster.. Jag lägger mig ner, drar sakta täcket över huvudet och fortsätter vänta på John Blund..