Minnen från svunna tider men ändå bara ett stenkast bort..

Det som har varit har varit men kan så lätt bli igen..

Det är jag som väljer, det är jag som styr och jag vill fortfarande vara vid mina sinnes fulla bruk när morgonen gryr..

Den skönhet som var då var inget annat än falsk och fel..

En ständig ström av kemiska substanser som spetsade till och tog udden av..

Spetsade till extasen och tog udden av misären..

I ett virrvarr av kemikalier och förvirrade själar gick jag vilse, visste varken ut eller in..

Och om min vaksamhet vacklar kan jag lätt virra bort mig igen..

Irra runt i vanmaktens, vindlande korridorer utan karta och förlora en bit av min själ för varje steg jag tar..

Låta förvirringen förvrida det vackra som är jag..

För jag är vacker och min själ är ljus..

Jag har stridit mot mörkret och segrat, vill inte vara där mer..

Så om min vaksamhet vacklar, om jag vacklar, håll i mig då..

Håll om mig..

Håll mig..

För jag vill stanna kvar här där framtiden är ljus och människor strålar..

Där jag strålar för det gör jag här i gemenskap med andra..

Jag vägrar villa bort mig igen, jag vill vara med här och nu..

Jag vill vara med er..

Så visa mig vägen..

Ta min hand så växer vi tillsammans..