Ett varmt, blodigt hjärta som skriker.

Det förblöder och smärtan kan inte förklaras med ord.
Lidelse. Förakt.

Stora, vackra ögon som generat ignorerar mig.

Fast de ser väl själva att mina tankar är förvirrade som höstlöv som dinglar ner till marken, i en stor oreda.

Mitt hjärta skriker, hör du inte det?
Ser du inte min trånande blick och mina röda kinder?
Ser du inte min händer, hur de sträcker sig mot dig mot din hals och min mun som förs framåt?

Ser du inte hur du kväver elden inom mig?

Ser du inte att du tar ihjäl mitt hjärta? du låter det förblöda.

Ser du inte att du knivhugger min själ och mina tankar?

Ser du inte hur mycket jag lider?

Hur mycket jag lider av att inte vara med … dig ?