Dagarna känns tunga, nätterna sömnlösa

Tankarna snurrar, gör mig tokig

Kan inte sluta tänka, måste få ro

Man lever på sparlåga, de håller bara så länge

Jag hatar tankarna, hatar att inte kunna styra mitt ältande

Sluta störa mig, sluta jaga mig

Går upp vankar runt planlöst, tröttheten är så stor

Om tankarna kunde ge mig vila, om bara för en natt

Dagen gryr utan sömn

Nu börjar allt igen, nu ännu tröttare

När ska jag få sova igen, en hel natt, utan huvudet fullt av tankar

Kommer det att bli så igen ?

När ?

Ge mig ro…