Man skall ej döma

då bliver man själv ej dömd

men man skall ömma

ock man giver gåvor gömd

från hjärtats djup

en svek ur strup

Men vem kan hålla

löften som man giver

dessa löften vålla

stundom den som driver

en rannsakan till att dömas

Sorg och vrede kan då glömmas

Men ur själens djup

en suck så tung

man vill se upp

man är ju ung

För ålderdom ej dömas skall

de fått sin dom

de gjort sitt kall

©Susanne Strömstedt