Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fauves

Efter mången kamp
med vässade tänder och klor
mot en dimhöljd fiende
iklädd silverglänsande harnesk
och bronsgjutet spjut
höjt med elfenbensvita armar
då, gryningens brutna timma
bländade vredesbrinnande blick
Fauves tvangs ner på marken
under kampen mellan måne och sol
ser sin egen reflektion i daggen
dimhöljd, blixtrande vit
den pärlande svetten
glänsande likt bröstharnesk
beväpnad med skuggor
Fauves räds först
men spänningen jagas bort
av morgonens klara sång

Rofylld är Fauves nu







Fri vers av ellabella
Läst 490 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2008-01-27 20:18



Bookmark and Share


  H. Karla
Som alltid med ett språk som kryper in under huden och kittlar lockande. En halv förståelse och en halv undran över vad det är jag missar. Det var länge sedan du skev något här, men det märks att du har utvecklats. Kul att se dig här igen!
2008-02-01

  Micael Axelsson
Och där kom hon, saknad som få... *och det är med spänning jag sätter läsandets tänder i ditt alster*

Läckra situationer, hur de målas upp i rask takt av en ordad pense. Ramen slits bort och duken är i mitt huvud... magiskt laddat jag detta verk för det inre ögat ser.
2008-01-27
  > Nästa text
< Föregående

ellabella