Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag skrev den här texten för några år sen. Och jag känner att den fortfarande stämmer lika mycket. Skillnaden är att jag inte längre tar fram det vackra. Men det ropar fortfarande på mig. Och kommer antagligen alltid göra det.


Fast

Ett snedsteg så lätt att ta
Fängslad för resten av livet
Förtrollad av det magiska
Lever kvar i det underbara
Det finns inte mer
Det kommer att återupstå
För jag vill ha det vackra igen
Då kommer det tillbaka till mig
Jag står sen och gråter
Jag vill ha det vackra för alltid
Men det varar endast en kort stund
Alltför kort
Den djupa smärtan tar över
För att sen glömmas
Men egentligen finns smärtan hela tiden
Men det vackra gömmer det för stunden




Fri vers av DarkSideMoon
Läst 249 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-01-30 16:36



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

DarkSideMoon
DarkSideMoon