Vinkar därefter utan att övertalas,
vinner mer på tiden när du ser,
vet verken ut eller hur jag är där nere,
krig matar tittar siffror
och vi bläddrar tidnigen sen,
på morgonen viker sig ögonen
för snällt , underligt försvaras varmen från min kaffetsked,
din ursäkt är att vara sen.
Vi börjar vika lakan som en ny grej,
sköjer bort allt vi fick
och står i skuld till vänner
som gick bort.
Det trillar in små vinklingar,
stressen simmar igenom ,skär,
och värmer mig,
huden känns mjuk vid din
då vi inser att vi måste dö.