Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

det du inte ser

hopplösheten suger tag i mig

jag sparkar med båda fötterna

mot väggen tills tårna blir blå

jag skriker tills halsen blöder av frustration

och inga ljud finns kvar

mina naglar sitter kvar i tegelväggen

drar sedan sakta med baksidan av handen

över min såriga sönderdunkade panna

blundar

biter ihop

och ler




Fri vers av Noomi
Läst 572 gånger och applåderad av 17 personer
Publicerad 2008-02-10 20:52



Bookmark and Share


  berxper
Spännande poesi om frustration och ilskans explosion!
Där avslutningen oväntat avslutas med ett leende.
Är det ett leende som är spelat, eller ett samanbitet leende där ilskan har runnit av.

Stark och färgsprakande!
2008-02-17

  Maria T
Jag upplever att leendet har stelnat.
Försök slappna av.
2008-02-17

    ej medlem längre
Stark smärtsam känsla i den här! Men den slutar med ett leende. Så oväntat! Hade jag aldrig kunnat gissa.
2008-02-14

  Inkarasilas
Frustration to the limit. Visst spelar spelet, allt är BRA, så in i helvete bra. Pöss Noomi!
2008-02-11

  Ronny Berk
en text som vidrör svårigheter och väl beskriver svår vånda... känslosvallande och berörande...
2008-02-10

  NågonAnnans
verkar vara höjden av ångest du går igenom:(
2008-02-10
  > Nästa text
< Föregående

Noomi