Jodå,mamma, jag såg dig

När du fick näsan sönderslagen

så var jag där och torkade

ditt ansikte rent

Jag hörde dig

För

när du skrek så skrek även jag

Jag torkade dina tårar

och satte tillbaka dina örhängen

Minnesbilderna är tydliga

ännu idag

så... 

Jodå, nog både såg och hörde jag

~jag var bara sex år~

men jag hörde och såg

och allt kommer jag ännu ihåg

Såg du mig?

Hörde du mig?

Nej..... du gjorde nog inte det...

Så är det så underligt då

om jag slutade se

och slutade höra

och valde att fortsätta gå?

Långt borta

är det som kunde ha varit bra

Sönderslaget i spillror

i spritångans låga

och därför ber jag nu

Låt mig få läka

Låt mig va

Eran räddning ligger ändå långt

bortom min förmåga