Sviken ock lämnad ensam blev jag i unga år

Jag ropade lämna mig inte i mörkret ensam

Men ingen hörde eller såg mig

Sakta sakta förstod jag att ingen skulle komma och ta mig ifrån min rädsla och ensamhet

Så jag tände alla ljus för att döva min rädsla.

Musiken gjorde mig lugn och jag kände mig inte lika ensam

Nu är jag vuxen och kan själv bestämma när jag skall lämna eller stanna kvar