I
Såg en dagstidning falla från trädet,
hörde någon prata om medias inverkan på livet,
jag mindes skräcken och tänkte,
kanske är det vi som faller snart.

II
Såg två stycken våldshångla på trottoaren,
hörde livemusik i bakgrunden,
jag mindes känslan av ett krossat hjärta och tänkte,
kanske är det någon utav dem som gråter snart.

III
Såg framtiden i backspegeln,
hörde hur trafiken kom närmare,
jag mindes smärtan av hud mot hud och tänkte,
kanske är det levnadsglädje och dags för kärlek snart.

IIII
Vi gasar framåt i vårt eget tempo,
följer riktlinjer på blindspråk,
fumlar i vårt eget mörker, tänder ljus i varandras hår.
Vi hör ljud ingen annan hört förrut.
Det dansas på allas ömma tår och jag formar en personlighet i lera,
det är en vilsen omvärld och vi lever visst i den allihop.
(hittar kanske snart vägen ut)