Jag viner ner för bergen
känner vinden i mitt hår
Jag känner in i märgen
att nu så är det vår

Och jag saknar dig som mest
en ljummen aprildag
För då var allt som bäst
och du sjänkte mig välbehag

Då tar jag djupa andetag
tänker på då och nu
Och så känner jag mig svag
för att jag saknar någon som du

När jag viner ner för bergen
och känner att benen viker sig
Så känner jag in i märgen
-jag tar mig inte ner utan dig

Jag faller hårt på kristallklar mark
en ljummen aprildag
Jag orkar inte vara stark
när du sjänkte välbehag

Då tar jag djupa andetag
reser mig upp och förstår
Och även fast jag känner mig svag
så njuter jag av en ny vår