Jag vet att du vill ha mig.
Jag ser på hela din kropp att du darrar av upphetsning.

Du har alltid gillat min yta.
Och du påstår att du gillar mig.

Men jag har lärt mig att skilja på lust.
Och kärlek.
Har du?

För om jag öppnar mitt inre och låter det välla ut.
Då skulle det bli en jävla sörja att ta itu med.
Skulle du då vilja stanna kvar.
Och städa upp tillsammans med mig.

Och om du ser att jag blöder.
Vill du då veta var blodet kommer ifrån.
Skulle du kunna gräva med din hand djupt inne i min kropp.
För att hitta det som får mig att blöda.
Eller är du rädd för att fläcka ner dina kläder.

Och när jag tittar in i dina ögon.
Så undrar jag om jag vill hjälpa dig att laga dina sår.
Om jag kommer att ge dig plåster.
Eller nål och tråd.
Och kommer jag att vilja ha.
Dina andetag i nacken under resten av mitt liv.


Så jag flyr igen jag vet.
Men å andra sidan det gör du också.
Så vem är du att döma mig.