~~¤~~




De sörjer dem med läppar utan ord
våldets dagar -och freden
som saknades
Tystnaden ligger som ett varmt täcke
över sinnenas klagorop som tystnat
för varför skrika när ingen hör?

De sörjer dem med tysta suckar
med plågade blickar som genomborrar
kamerans lins
Men vem vill veta av sorgen
i glädjens dagar?
Vem vill kännas vid våldet
när segern är förkunnad?

De sörjer dem och det önskar jag
att jag kunde sörja, för jag
känner ingenting
Ingenting alls
Sorgen är inte min och -med tacksamhet
det har den aldrig varit
Inte mer än att jag kan minnas minnet av känslan
och skjuta allt ifrån mig

Men fast öronen vägrar att höra
och mitt hjärta vägrar att se
Finns ännu något inom mig
som tvingar ut sorgen
på det enda sätt som står till förfogande
och bläckets svarta tårar
får bli min klagosång




~~¤~~