Jag tänkte mig att du skulle ligga där på ett moln.
Käka vindruvor och ha det bra.
Och sen skulle du titta ner på oss.
Vaka över oss.
Och se till att inget ont kan hända i våra liv.

Men sen tänkte jag på vad du skulle göra om det regnar.
Och åskar.
Då kan du inte ligga där på molnen ju.
Då blir du blöt.
Och det är säkert mycket oväsen där då.
På grund av åskan menar jag.
Så då kan du inte ligga kvar.

Och då är det ingen som kollar till mig längre.
Ser hur jag har det.
Hur jag mår och vad jag gör.
Vilket betyder att jag kommer att ställa till det igen.
Det gör jag ju alltid.

Så därför tycker jag att det var en dum idé av dig att lämna oss.
Varför kan du inte komma tillbaka?

Jag menar vem ska föra mig till altaret den dag jag gifter mig?