Jag har färdats genom tiden, genom rummet, genom mig,
genom världar som jag sett men sällan har förstått.
Men aldrig har jag svävat, inte flugit, flutit fram.
Nej jag har stretat, strävat, hasat, krupit, ålat fram.
Klafsat genom lera och plumsat genom snö,
snubblat över stenar och fallit ner i hål.
Och när jag tror att jag framme ser jag alltid nästa topp,
resa sig i fjärran som ett efterlängtat mål.
Varför fick jag ingen karta? För att ingen karta fanns.
Ta min hand så följs vi åt, en liten bit på vägen.
Jag ska färdas genom tiden, genom rummet, genom mig,
genom världar som jag ser men sällan kan förstå.