En vän sa till mig en gång
att hon hade slutat sätta etiketter på sig själv
för folk satte så många på henne ändå.
Jag förstod inte riktigt vad hon menade.
för jag älskade att sätta etiketter på mig själv
i stället för att andra skulle sätta dem åt mig.
Och då skulle alla (eller några)
förstå att jag levde upp till mina ideal.
Och sist men absolut inte minst:
med mina egna etiketter fanns jag
och fanns på det sätt jag själv ville.

Nu är jag inte riktigt säker längre
(har jag någonsin varit det?).
Vill jag verkligen bli låst av etiketter?
Även om det är mina egna?
Jag är så avundsjuk på alla lagoma människor
som går omkring i sina lagoma liv.
Eller är jag verkligen avundsjuk?
Jag har ju aldrig velat vara lagom.
Har alltid varit antingen eller.
och hur ska man leva upp till sina ideal
när man inte ens känner sig själv?