Kan ni känna det ibland?
Tomheten.
Som sprider sig i kroppen.
Och smittar ner allt den ser.
Och rör vid.

Så man känner sig tom i huvudet.
Tom i magen.
Tom i hjärtat.
Tom i hela kroppen.

Det är som att man har blivit utrensad.
Eller renad.
Vilket som.
Ibland är det svårt att se skillnaden.

Ibland undrar jag.
Hur man bara kan bli tom?
Hur kan saker bara försvinna?
Hur kan känslor bara uttömmas?

Tomhet är nog det värsta jag vet.
För det får mig att känna mig mer död än levande.
Den får mig att känna mig overklig.
Och osynlig.

Som att jag inte finns längre.
Som att ingenting betyder något längre.
Som att hela jag är borta.

Jag är tom.
Jag är tömd
Jag ÄR inte längre.