visst var det fint, fint det som vi har haft

det som vi hade gav kraft, det som vi hade var oss.

men minsta moståndets lag fick mig att förstöra

det beslut du inte kunde eller fick höra.

ingenting förrän det hände, ingenting förrän våra liv vände.

vände medan vinterns köld kändes bita i både ansikte och barm

känslan av att aldrig någonsin bli varm.

det var oväntat och utan förvarning när slaget gjordes mot din själ

för kärleken, den hade jag haft ihjäl