suddiga glasklara tankar
min verklighet är platt. dimensionerna som omger mig
är inte längre sanna. sträcker ut min hand och rör vid
väggen. tapetserad men osynlig. jag betraktar min hand
fascineras av att den är en del av mig. jag kan känna
den. handen. känna väggen. men det är inte verkligt.
inte längre. bara en del av något. annat.
min verklighet är platt. och jag befinner mig sittandes
framför den. på en stol av trä. jag kan se verkligheten.
känna
doften av den.
aromer av tid. av levt liv.
tankars avtryck. uttalade ord.
min tunga registrerar nuets smak. den är okänd. ny.
men ändå. en del av mig. känner den sen länge. sen
evigheten. rummet omkring mig ändrar inte karaktär.
inte längre. aldrig. det är jag som förändras. det är jag.
som är platt. jag är som ett ark. fyllt av otydbar skrift.