Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

varje natt så tänder en galning eld på sig själv


metafysiken är en ekvation som aldrig går ihop. svårt är också att säga att ett tal är större eller mindre än ett annat. alltid varje natt så tänder en galning eld på sig själv, kanske inte av ett inre tvång eller för att glädja någon annan, utan endast bara för att se natthimlen lysa upp.

lågorna når högt, konstaterar vi - dock!

en natt så regnade det  och groparna i asfalten fylldes igen. gatorna var hala och kväkdjur rann ur stuprännorna. märkliga läten, tyckte vi, men annars så var det tyst.

natthimlen var mörk
var håller galningen hus? undrade vi 

en annan natt ropade någon hans namn. människa till människa. vi såg att han stannade upp en tiondelssekund, men gick sedan vidare nerför gatan. kanske att den tiondelen gjorde skillnad i hans liv.

oljemättad regn
våt asfalt
och kväkdjur

men, sade Du, låt oss inte tala om tråkigheter
utan vart ska vi resa? 

 

 

 

 

 

 

copyright © Ari Eskelinen 2008

 

 

 


Fri vers av arie
Läst 642 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2008-04-19 02:29



Bookmark and Share

  Nina V A
nej, det är aldrig nog så enkelt
intentioner bär mönster så olika mot pupill
och konstaterandet är det som ter sig enklast
att hantera - \"lågorna når högt\" däri stannar vi
helt säkert finns dock en mening annorlunda.

vi kväker i ett kollektiv och ekot är våra
uppblåsta kinder som fladdrar när de flyter ut
i ett grumligt intet, vad hände med skarpa konturer
och förmågan att bära färg även genom regn och mörker
Vi saknar flugan när tungan ger sig ut
vad finns att svälja?

så skriver du skillnaden
- och steget från djur till människa ter sig
hoppfullt, bara i sig kan tyckas enkelt
då det vidrör

likväl slår vi ifrån

det finns ett oändligt djup i våt asfalt
vem ligger närmast, vem vågar

jag tycker du öppnar upp, varsamt inbjuder
kring att se

betydelse, ja absolut - måhända min egen men däri
ligger just - ekvationen

Ari, din poesi är mer än läsvärd, mer än fridyk,
mer än bara ord för stund
men alltid alltid - poesi
2008-04-19

  Ulf Lagerholm
en bild skissas mycket försiktigt fram här, dock är de sköra linjerna från ritstiftet bestämt utplacerade, som läsare är jag fullständigt övertygad om att någon kan tända eld på sig själv enkom för att se natthimlen lysas upp

bilden som presenteras här är öppen åt alla håll, bruket av orden i denna slinga känns tungspetsiga, och min tanke är fri att resa i vilket vädersträck den så önskar

tack arie, för mycket vacker poesi
2008-04-19

    ej medlem längre
Poesi eller bara ord eller novell...det är bara en knapptryckning i sammanhanget!
Dina ord berör mig ialla fall på ett mångsidigt sätt.Fastnade framförallt i denna mening:
\"Kanske att den tiondelen gjorde skillnad i hans liv.\"
På ngt sätt bär denna filosofisk rad upp hela texten med sin andemening...ett ögonblick som förändrar livets gång.
Och sista raderna är helt ljuvligt positiva och livsbejakande! *ler stort*
Strålande text vännen!:)
2008-04-19

  Johan Pollnow
angående föregående talare:

att dela upp saker i
poesi eller
icke-poesi
skapa sådana enorma avstånd i hjärnan
kan inte vara mer än ett hinder
för skrivandet



det här är mycket bra poesi!
en för mig väldigt skickligt uppmålad stämning
jag är hänförd
speciellt av slutet

jag gungar med fullständigt

inspirererande!
2008-04-19
  > Nästa text
< Föregående

arie
arie