Liksom soluppgången kom vår kärlek.
Sakta smygandes till våra ovetande hjärtan.
Lyste upp våra sinnen, värmde våra hjärtan.

Liksom solen och månen fann vi varandra.
Vi var menade att möta varandra halvvägs.
Förenas som ett, en viss tidpunkt i livet.

Liksom dag och natt är vi olika.
Jag var som natten, insomnad i mörker.
Du kom som dagen och lyste upp min tillvaro.

Liksom solnedgången dog vår kärlek.
Så sakta avtagande att vi inte saknar den.
Lägger oss till sängs för att sörja.

Liksom soluppgången föds kärlek.
Liksom solnedgången dör den.
Men när solen går ned, kan vi alltid vara säkra.
Den kommer alltid att gå upp igen.