Solen på min hud värmde idag

En sakta bris och vind kom
och lyfte en bit av mitt hår

Precis där i solen på bänken så solade jag mig i glansen
av vårens varma solstrålar
det var behagligt underbart och skönt

I rabbatterna det lyste av gula liljor där stod dom och vajade
i takt med vindens fart

Mitt ansikte värmdes sakta upp igen

Fräknar som börjar titta fram igen
och rosenkinder skimra om mig

Solens kvinna det är jag
Det är där jag
vill visa mina behag
brunbränt ansikte och bruna
armar och händer det är jag

Håret gnistrar som guld i solens sken
Det är ochså jag

Att få omfamna allt det vackra när solen väcker
naturen och allt spricker och födds på nytt igen

Precis så är jag när solen kommer
väcker den liv i mig igen
Jag brister ut i välbehag
ler mitt stora leende mot det vackra i livet
Mot människor som ger mig som ser mig för den
jag är

Mot natten det går nu och månen vilar
mot himlavalvet så gult och fint

Just i denna sekund som jag skrev dessa
rader av poesi kände jag nån slags skön
härlig lugn glädje sprida sig inom mig

låt denna känsla nu uppenbara sig
Mycket ofta helst flera gånger per dag
Jag hade glömt hur det var att få må bra

Nu går jag med små steg vardag framåt
och små glimtar av jag tittar fram vardag

Såhär vill jag att det alltid ska va