Hej har du någonsin känt dig osynlig?

M jag också eller jag är det, jag är nästan helt osynlig

Varje dag känner jag den där känslan men ingen ser ju det är ju osynlig
Sitter ihop kurad mot en av skolan väggar på en av dom sunkiga toaletterna
Ansiktet känns stelt och hårt av alla tårar, men ändå ser ingen, just det är osynlig
Jag är ju näste helt osynlig ändå kan ni se är mina misstag
Och varje gång jag får höra alla fel försvinner en del av mig, men det gör inget är ju osynlig
Och man kan inte ge bra betyg till någon som är osynlig, det går ju bara inte
Det går inte att lyssna och berätta saker för någon som är osynlig
Och ännu en gång sitter jag och gråter på skolan toaletter, och ingen ser eller hör
Ute är det ingen som bryr sig eller som ens försöker, man vill inte se någon som är osynlig
Sitter och sjunger på en låt spelar på gitarren och sjunger tyst på melodin
Efter att gråtit ett tag går jag ut ingen ser ändå att jag gråtit är ju osynlig
- hej
där står en tjej hon är nästan helt, helt hur säger man det, osynlig
jag ser inga färger, bara som en kontur och en siluett
- hej får jag fram
Vad kul att träffa dig
Jag ser hur färgen kommer upp mot kroppen på henne
Hon ler och jag känner för första gången en känsla som måste vara glädje

Att ett hej kunde göra mig så glad
Viste inte att ett enda litet ord kunde göra så mycket

Men ändå jag är fortfarande samma osynliga tjej och jag sitter fortfarande och gråter på toaletten
Men nu gråter jag mot en annans axel och jag blir tröstad vi gråter tillsammans

Vill du vara med?

Jag ser dig